Skip to main content

Ket naisurotkami met iti ISAH medical mission idiay Lidlidda, Ilocos Sur


Lidlidda medical mission. (From left) Ben Cabreros, Lidlidda Mayor Benilda Tawali, ISAH president Danny Villaruz, Ilocos Sur vice governor Jerry Singson, Amado Yoro, ISAH co-organizer/adviser.



No awan padas; awan saritaen. Kunatayo pay: Aramid ti pakakitaan.


Saan a gapu ta maysakami kadagiti President Elpidio R. Quirino Awardee 2018, adda man ken awan ti kastoy a pammadayaw, kaniak kas community organizer ken volunteer, aramidek latta kas nayon ti panagserbi, pannangted ken pannakitinnulong.


Adda napatpateg nga immayanmi iti Filipinas. Ti 200 Years Ilocos Sur Bicentennial Celebration- Ilocos Sur Experience.



Nabayagen a nairugi ti Ilocos Surian Association of Hawaii (ISAH) medical mission and Homecoming nanipud pay kadagiti tawen ti 2005, 2007, 2009, 2011, 2013, 2015.



Disiembre 2017 koma ngem agsipud iti pannakaangay ti “INTAYON 2018 Sure Ilocos Sur” mainaig iti Ilocos Surian global reunion ken ti Ilocos Sur Experience, a pannakaangay ti maika-200 nga anibersario ti probinsia ti Ilocos Sur kalpasan ti panagsina ti Norte ken Sur manipud iti Ylocos manipud Bangui iti amianan, ken iti Namacpacan, Luna, La Union idi Pebrero 2, 1818 kas iti naisangsangayan a selebrasion, isu a nairaman nga aktibidad ti 2018.



Pebrero 3, 2018—Sabado. Maika-11 nga aldawen ti kaaddak iti Filipinas. Lidlidda Medical Mission ita nga aldaw kas naituding nga aramiden ti ISAH ken panagtinnulong ti medical mission nga iturturong ni bise gobernador Jerry Singson, iti Ilocos Sur.



Lugar a pagdadanonan ti grupo dagiti volunteers. Sango ti Vigan Plaza Hotel. 



Alas siete idi makasangpetkami iti Vigan Plaza Hotel iti nagluganak a Toyota a kaduak dagiti kakabagiak.  Nakitak da Felipe P. Abinsay, Jr. (Jun) ken Danny Villaruz a kasda la agpadpadaan.



“Addakamin,” nagpadlawak.



“Aw-awagandaka,” kinuna ni Danny. “Apagisu ti oras”



“Aglugankayo ditoy bus, manong”, intudo ni Jun ti dakkel a lugan.



“Saanen. Surotendakayon; adda luganmi”, kinunak. Kaduak da Wally, Michelle, Isagani.



Napanak nag-CR, idi makaruarak, nagsabatkami ken ni Mrs. ISAH Adeline Quines.



“Yan ti CR manong, madi ti tianko”



“Dita, agpakannigid- marka seniorita,” impatuldok.



Ni Adeline ti kagagetan kadagiti amin a Mrs. ISAH a naam-ammokon. Kadagiti aktibidad iti feed the homeless, adopt a highway, panagfundraising, panagatendar iti regular a miting ti Ilocos Surian, kameng pay iti Vigan Assn of Hawaii & Associates.



Iti sango ti Vigan Plaza Hotel, nakitak da Mr. ken Mrs. Renato ken Maria Etrata iti kolor asul a van ti luganda.  Maysa met kadagiti Quirino Awardee 2018 ni Mrs. Etrata. Dadduma nga awardee da Diputado DV Savellano iti 1st District, Ilocos Sur ken dati a gobernador Luis Chavit Singson. Enero 31, 2018 ti seremonia ti pammadayaw iti Plaza Maestro Convention Center, Vigan City.



7:30 ti bigat,  nagrubuaten ti bus 1118,



“Saanmon a sinaan toy dakkel a bus barok”, kinunak ken ni Wally, ti drayber.



Limmusoten ti bus 1118 iti Bantay, simreken iti Quirino Bridge. adda latta ti luganmi a Toyota iti likudan.



Iti sakup ti Santa, simmingit ti puraw a lugan. Bombo Radyo ti markana.



Labsanmin ti Paraiso ni Juan iti Narvacan. Adda kano mangngalap, napattog ti bilogna, impukkawna—nalba kan.



PAPALIIW: Nasayat, natalged ti kalsada ken ti igid ti kalsada.  Adda dagiti maikalkalawa a kalsada, adda dagiti maingatngato a rangtay. Agtartaray latta ti lugan, dua, tallo wenno maysa ti bumabaet kadakami iti bus 1118.



8:20 iti bigat, addakamin iti boundary ti Narvacan ken Sta. Maria.



Sta .Maria ditoyen addakami manen ti ipus ti bus 1118, awan baet.



Nalabsanmi ti arko ti Suso Beach. Adda lagip ditoy iti Abril 1997. Ditoy ti lugar ni Ari ti Mannaniw Ilokano (poet laureate) ken naggobernador ti probinsia Dr. Godofredo S. Reyes. Nagpresidente pay iti Gumil Filipinas. Maysaak kadagiti hurado iti Miss Gumil Filipinas iti pannakaangay ti pasalip iti daydi naatendarak a kombension ken komperensia ti Gumil Filipinas. Isu pay met ti nangyawatak ti gunggona dagiti nangabak ti sarita daydi immuna a pasalip ti AMMAFLA.



Kadagiti kandidata ti Miss Gumil Filipinas, mayat man dagiti pamuyaan ti pammagi ken lapsat, isem ken lung-ay dagiti siam a kandidata.



Maymayat manen idi addada iti nalinak ken pagatsiket  a danum ti aplaya sada medio sumang-at iti takdang.



Kumpet a kumebkeb dagiti swim suit-da.



Ditoy met ti nakaipasdekan ti saan a mailepleppas a balay Gumil, aginggana ita ket awan pay nalawag a resultana.



San Esteban. Kaalsongan, kunada man.



8:52 iti bigat, naginayad ti lugan. Simrek ti Bus 1118 a nagpakannigid. Sinurotna  ti kalsada nga itudtudo dagiti sinanpana a mangiturong iti Banayoyo, Lidlidda, San Emilio. Sursuroten latta ti luganmi a Toyota.



Nabuldag dagiti letra ti karatula ken arko ti Banayoyo ti masungadmi.



Nateng ken mais iti agsumbangir iti kalsada. Adda sumagmamano a baka iti talon.



Daytan ti arko ti Lidlidda: Umalikayo, Lidlidda.



Iti bakras ti bantay, estimado, pulido la ketdi nga ima ti nangaramid ti naistimar ken napintas ti buldag a letra a kastoy: I Love Lidlidda (love-nalabaga a sinan puso).



Agpadakami ken ni Wally nga agdadamo nga umay ditoy a lugar a kunada nga Upland, wenno interior town. Kunada pay a taga  I-Daya.



Saanen nga agdadamo da Michelle ken Gani gapu ta immaydan ditoy a lugar no agatendarda iti youth leadership training wenno seminar/workshop iti simbaan a pagkamenganda.



9:10 ti bigat idi agtagari ni Isagani: “San Emilio ditoyen”,  indillawna.  



Iti masanguananmi, nagsardeng ti bus 1118, ne, napukawen, nayaw-awanen ti drayber ti bus 1118,” kinunami.



Agpayso. Nagbuelta ti dakkel a lugan a nagluganan dagiti agarup 50 a volunteers. Nagbuelta met ti luganmi. Sinurotmi manen ti bus 1118.



Nagsublikami iti check point a nalabsanmi itay.



9:22 iti bigat, iti check point, dimsaag ti lalaki manipud iti bus 1118. Kas panangidalan ti nakauniporme a polis, sinakayanna ti scooterna, simmurot ti BUS 1118.



Paliiw: adu ti nakauniporme iti patig kadagiti masnop nga igid ti dalan. Peace and order ngata ti makagapu, banag a kasta ti napaliiwmi. Nupay akikid ken killokillo ti kalsada, sementado ketdi.



Ditoy ili ti Lidlidda, iti ISAH medical Mission sadiay idi Pebrero 3, 2018, maysa ni Mrs. ISAH Adeline Quines kadagiti kameng ken volunteers. Iti sango dagiti adu ken nadumaduma a medisina, kasarsarita ni Ms Quines ti maysa kadagiti pasiente---naangay ti medical mission iti sango ti munisipio ti Lidlidda iti sirok ti dakkel ken nalawa a covered court. Indauluan ni Apo vice governor Jerry Singson ti Mission ken da appo Felipe Felipe Palma Abinsay Jr. ken Danny Villaruz ti nasao a medical mission.



Damok ti maisurot ti ISAH medical mission ita a tawen. Awan ti kas ti pudno a padas ken panaritaan. Idi Abril 2017, immayak met simmurot ti Sinait Medical Mission a naangay idiay ilimi a Sinait nga inesponsoran ti Annak Ti Sinait Iti Hawaii ken Sinait Alumni ken ti Sinaitenians of California. Nakoronaan ni Namnama Guirnalda Baptista a Mrs. Sinaitenians International 2016 iti Sinait Auditorium iti Balikbayan Night.



Mainaig iti dayta a bakasion, napiliak a Balikbayan Vice Mayor idinto a Mrs. Balikbayan ni Mrs. Gloria Yoro idiay Tapao.



Apay a Lidlidda ti pinili ti ISAH a tulongan ita a tawen? Gagangay, dagiti laeng koma kameng ti ISAH-Hawaii ti serbian ti Medical Mission. Nupay saan pay a kameng iti ISAH, aggapu iti puso, nagsurat ken nagkiddaw ti mayor ti Lidlidda iti president ti ISAH. Lidlidda ti pinili ti ISAH para ita a 2018.



Fifth class municipality ti Lidlidda, segun ti sensus 2015, addaan 4,647 a populasion.



Masasao ti ili a Lidlidda Protected Landscape, a protected area situated in the municipality's watershed.



Adda met bukod a pakasaritaan ti Lidlidda.  Addaan met ti bukodna a gobierno local. Addaan ti Lidlidda 11 a barangay.



Adda isem ken raniag ti rupa dagiti nasungadanmi nga agindeg ditoy.



Baket, baro, balasang, lakay, ubbing, dagiti agpakita kadagiti nakasagana a volunteers. Naidusar dagiti medisina. Adda met regregalo para kadagiti ubbing. Sinelas, ay-ayam ti ubbing. Kendi ken dadduma pay.



Naam-ammok da Femalyn Luga, Flores Diga, Mary Jane Banua, agpapada a kameng ti PNP. Kaduami ida a nagmonitor ti linia ken mangiturong kadagiti tao iti naurnos ken naannayas a linia.



Nawarasankami iti naluom a saba a naglaon iti dakkel a biago nga insaggaysa nga inwaras ti maysa a lakay. Nayon kano ti laklakona kas iti natnateng ken bungbunga.



Kaduami ditoy a mission dagiti adu a volunteers a pakairamanan da Mrs. ISAH Adeline Quines, Tessie Aganon, Maria Etrata, Renato Etrata, Danny Villaruz, Emmie Villaruz, Jun Abinsay, Emi ken Rudy Etrata. Roger ken Editha Tapat, Alice Castaneda, Bert Castaneda,  Josefina Takamoto, Salvador Obaldo,  Elena Gaspar,   grupo da Dr. Charlie Y. Sonido iti Ohana Mission ken dadduma pay.



Nagsarita ni Apo bise gobernador Jerry Singson. “adda ditoy kakabsat a taga Lidlidda dagiti kameng ti ISAH agmedical mission. Dakayo a Taga Lidlidda, sumalogkayon”



Nagsarita met ni Danny Villaruz. Kasta met a nagsarita ni Mayor Benilda Tawali iti Lidlidda. Agyamyaman. Ad-adu koma ti tao ita ngem gapu ta Sabado ken aldaw ti panaggagatud ngamin isu a bassit.



Kalpasan ti mission, nayawis ti nabaknang a pangaldaw iti pagatengan dagiti agassawa a Rudy  ken Emerita Etrata, maysa kadagiti opisial ti ISAH, ken maysa kadagiti adu a volunteers.



Naipaneknek manen ti makunkuna a community service ken humanitarian spirit iti panagserbi ken pannulong iti pada a tao.

Comments

Popular posts from this blog

Empanada festival: A celebration of good taste and good life

By Dominic B. dela Cruz & Leilanie G. Adriano Staff reporters BATAC CITY—If there is one thing Batac is truly proud of, it would be its famous empanada-making business that has nurtured its people over the years. Embracing a century-old culture and culinary tradition, Batac’s empanada claims to be the best and tastiest in the country with its distinctive Ilokano taste courtesy of its local ingredients: fresh grated papaya, mongo, chopped longganisa, and egg. The crispy orange wrapper and is made of rice flour that is deep-fried. The celebration of this city’s famous traditional fast food attracting locals and tourists elsewhere comes with the City Charter Day of Batac every 23 rd  of June. Every year, the City Government of Batac led by Mayor Jeffrey Jubal Nalupta commemorate the city’s charter day celebration to further promote its famous One-Town, One Product, the Batac empanada. Empanada City The Batac empanada festival has already become an annua

PGIN honors Ilocano heroes of past, present through Heroes Walk

SPO1 Allan Lampitoc Franco of Banna, Ilocos Norte and PO2 Jovalyn D. Lozano of Adams, Ilocos Norte receive a resolution of commendation, a certificate of college scholarship grant to their family members and a P20,000 cash incentive each from the Provincial Government of Ilocos Norte represented by Governor Imee R. Marcos and Vice Governor Angelo M. Barba in recognition of their bravery and heroic acts in the Mamasapano clash in Maguindanao on January 25. Mr. Franco and Mr. Lozano were recognized on March 10 in time for the unveiling of the second batch of Ilocano heroes at the Heroes Walk located along the Sirib Mile in Laoag City.  (Lei Adriano) By Jennifer T. Pambid PGIN-CMO In honor of the heroes who brought freedom, fame and glory to the province as well as to the country in the past century, the Provincial Government of Ilocos Norte (PGIN) through the Education Department and Sirib Youth Office launched the second batch of Ilocano Heroes Walk on March 10, 2015.

Pagudpud’s tourism transformer passes away

By Leilanie G. Adriano Staff reporter LAOAG CITY—Retired Philippine Air Force Col. Ricardo Nolasco Jr., owner of Hannah’s Beach Resort and Convention Center in Pagudpud, Ilocos Norte passed away on Wednesday evening, July 11, 2018. He was 67. “He did not survive an open-heart surgery,” said Ronald Dominguez, spokesperson of the largest resort at Brgy. Balaoi in Pagudpud. Known as the architect behind the transformation of Pagudpud town as a premiere destination of the north, Mr. Nolasco put up Hannah’s Beach Resort in what was originally meant as a family vacation resort. The rest is history when it expanded into more than 300-room executive villas and cabanas, with on-going infrastructure developments and set up various amenities. As a result, hundreds of domestic and foreign tourists visit here daily. The resort is on a cliff by the beach, which provides a spectacular view of the sparkling blue lagoon. “Yesterday will go down my lifeline as one